tisdag, juni 20

Jag är ensam med Ellen ikväll och har för första gången "tagit kampen" med mitt barn. Hon har börjat vägra somna på kvällarna och vi har väl tänkt att ja, men var uppe då i nåt försök att liksom inte göra sovandet till nån lek men det har ju så att säga INTE funkat. Senaste veckan har hon somnat efter mig tre gånger och då lägger jag mig aldrig före halv elva. Visst, hon är på strå-lan-de humör när hon tultar runt och gnolar men det är så inihelvete jobbigt att inte få en enda sekund för sig själv och hon är ju astrött egentligen. Så idag (efter lite pepp från min kollega) ba gjorde jag det. Vi hade en urmysig kväll och har skrattat och busat och myst och fnittrat och sen gjorde vi kvällsrutinen (pyjamas, borsta tänderna, släcka lamporna, hämta napp och snutte, dricka mjölk) och hon somnade TADA! inte. Men idag låg jag bara bredvid och lade ner henne igen när hon satte sig upp och ignorerade hennes kränkta ilskevrål om DÄÄÄÄÄÄÄ pekandes mot vardagsrummet (för lek) och försökte bara vara mjuk och lugn och trygg men ändå visa att nej, men här bestämmer jag och 30 minuter efter vi påbörjade nattningen sov hon lugnt i min famn. Hon skrek sig visserligen hes av raseri över att inte få bestämma i typ tjugo minuter av dom trettio men jag väljer att tro att hon mest var upprörd över att hon inte fick som hon ville och inte kände sig otrygg eller oälskad eller så. Hon somnade ändå med ansiktet pressat mot min hals och händerna innanför min behå (favvostället) med ett nöjt snusande. Och jag som förut har fått sån ångest av mitt barns gråt kände bara medlidande och att det jag gjorde var/är rätt. Det var nog ännu mer en vinst faktiskt. Jag tror ju att barn (vårt barn) mår bra av regler/gränser och hon är verkligen inne i en fas när hon testar vad hon får igenom och hur mycket hon kan ignorera vad vi säger. Hon gör så himla mycket nu som hon vet att hon inte får, och tittar på oss innan hon gör det för att demonstrera att hon vet men skiter i det. Och hon vet vad nej betyder och vilket nej som är ett näemengörinteajaskitsammagördetdå och vilket som är nej på riktigt för hon har fattat det i ett halvår typ men hon skiter i det. Och vrålar om hon inte får som hon vill. Det sista roar mig tyvärr lite pga har ni sett en svinsur ettåring? Urgulligt. Och hon ger sig ju på typ femton sekunder till en minut när hon inser att det är kört men sovdemonstrationen hon visade upp idag alltså GAWD, att det ens ryms så mycket vilja i en så liten kropp?

Nu är klockan 22.20 och jag har gjort noll vettigt med min lediga tid och nu ska jag hänga tvätt och tömma diskmaskinen men i teorin var det jävligt skönt att få en kväll för mig själv.

2 kommentarer:

Den där Andreas sa...

Känner verkligen igen mig. Tove är också inne i en fas då hon inte vill sova och testar gränser. Nu är hon ju bara 8 månader men det är nog så jobbigt och bara hoppas på att det lugnar ner sig. Att vara tråkig är det som funkar bäst. Hon för sitta i sin säng och prata min sin elefant och allt vad det är. Vi ligger bredvid och låtsats sova. Ljuset den här årstiden gör inte proceduren lättare direkt. Men, men. Efter ett tag, ett alldeles för långt tag sover hon och så har vi ingen kväll kvar att umgås som vuxna på. Vilket är så jävla viktigt! Men jag antar att det går över.

LoHe sa...

Jag läste väldigt ytligt på om det där med vilja/trots för ett tag sedan och TYDLIGEN trotsar inte barn förrän de blir tre cirka. När de blir sådär arga som de blir tidigare än så är det i någon sorts frustration över att inte för upptäcka/göra roliga saker men de gör inte saker på pin kiv för att testa gränser. Däremot, vid tre, gör de det. Då är det på nivån Mamma du ska sitta på den stolen! Nej, nu ska du sitta på den stolen! Nu på den! bara för att de vill att man ska visa att det inte är de som bestämmer. Så mycket lättare det blev att sätta ner foten med DEN insikten, att han BER mig om att jag ska säga nej.

Så gött om ni får in det där med nattningen. Man måste få ha sin vuxentid på kvällen, orkar inte annars, och rutiner går ändå rätt snabbt att få in om man är lite konsekvent.